Strategi

Statens Pensionsfonds styrelse har i juni 2016 beslutat om fondens strategi, där man preciserar VER:s måluppställning och anger vilka verksamhetsprinciper som bör iakttas för att målen ska uppnås.

Syftet med VER är att hjälpa staten att bereda sig på utbetalningen av framtida pensioner inom statens pensionssystem och jämna ut de utgifter som dessa orsakar staten. VER är en buffertfond som jämnar ut den tidsmässiga obalansen mellan inkomster och utgifter i statens pensionssystem. Dess verksamhet bygger på långsiktig målsättning.

Fonderingsmålet för VER anges i lag och är 25 procent av pensionsansvaret i statens pensionssystem. Vilket årtal fonderingsmålet ska ha uppnåtts har inte fastställts vare sig i lag eller i de föreskrifter som finansministeriet har meddelat VER. Det är emellertid motiverat att årtalet bestäms utgående från fondens uppgift, dvs. att bereda sig inför statens pensionsutgifter och jämna ut den börda som de utgör för budgetekonomin.

Statens pensionsutgifter uppskattas överstiga 6 miljarder euro år 2033. Finansministeriets kalkyl från våren 2016 visar att de offentliga åldersrelaterade utgifterna kommer att vara som störst, relativt sett, strax före mitten av 2030-talet och att underskottet i den offentliga ekonomin under en lång period kommer att överstiga 3 procent av bruttonationalprodukten från och med år 2034. Det är motiverat att sträva efter att utöka pensionsfonden till dess målsatta storlek innan det utgiftstryck som pensionerna och andra demografiska orsaker ger upphov till blir synnerligen stort.

När det kan anses vara realistiskt att förvänta sig att fonderingsmålet ska ha uppnåtts beror i avgörande grad på fonderingsgradens utgångsläge (19 % 2015), VER:s prognoser för nettoavgiftsintäkterna samt placeringsmarknadens avkastningsförväntningar. I strategin har man – med beaktande av dessa faktorer – satt som mål att VER ska uppnå en fonderingsgrad på 25 procent före slutet av år 2033.

Utifrån det målsatta året samt uppskattningarna av pensionsansvaret och nettoavgiftsintäkterna kan man räkna ut hur hög realavkastning placeringarna måste ge för att målet ska uppnås. Placeringsportföljens avkastnings-/riskprofil och portföljens grundstruktur planeras utgående från dels det avkastningsmål som fastställts på detta sätt, dels det långsiktiga mål som satts upp av finansministeriet, dvs. att avkastningen ska vara större än kostnaden för statens skuld. Av de alternativ som med beaktande av förväntningarna på avkastning och risk uppfyller dessa mål väljs varje år portföljens grundstruktur på basis av en helhetsbedömning, som också påverkas av praktiska aspekter. Detta förfarande tillämpas för första gången då placeringsplanen för år 2017 görs upp.

Realavkastningskravet kan ändras om fonderingsgraden vid respektive tidpunkt eller prognoserna för avgiftsintäkterna eller pensionsutgifterna justeras. Även avkastningsförväntningarna för olika placeringsobjekt kan ändras. Det att placeringsportföljens struktur kopplas till det långsiktiga avkastningskravet innebär att om avkastningskravet stiger så höjs i regel risknivån i portföljen och vice versa. Detta förfarande kan dock inte tillämpas gränslöst, utan vid behov justeras det målsatta året för fonderingsgraden.

Hur hög realavkastningen behöver vara bedöms varje höst i samband med att man gör upp VER:s placeringsplan för följande år. Då strategin slogs fast uppskattades VER behöva – beroende på den förväntade inflationen – en realavkastning på omkring tre procent.

För att målen ska uppnås bygger man upp placeringsportföljen inom ramen för de krav som ställs i lagen och i finansministeriets föreskrift. Enligt lagen är det viktigt att se till att placeringarna av fondens medel tryggar säkerhet, avkastning och likviditet samt att de är lämpligt diversifierade och har lämplig spridning. I placeringsverksamheten ska det också säkerställas att finansieringen av det belopp som ska överföras till statsbudgeten aldrig äventyras. Dessutom har finansministeriet fastställt allokeringsbegränsningar och vissa andra begränsningar för VER. Fastighetsplaceringarna ska till exempel göras som fondplaceringar eller motsvarande indirekta placeringar.

När VER väljer och följer upp sina placeringsobjekt beaktar fonden också olika krav gällande miljöaspekter, socialt ansvar och god förvaltning. Styrelsen beslutar separat om vilka ansvarsprinciper som gäller för VER:s placeringsverksamhet.

Hanteringen av marknadsrisker och operativa risker samt kostnadseffektiviteten prioriteras i all verksamhet.