Statens Pensionsfonds årsöversikt 2016

Placeringsverksamheten gav en god avkastning år 2016

År 2016 var ett mycket varierande år ekonomiskt sett. Den internationella ekonomin började under årets lopp visa tecken på återhämtning på relativt bred front. De stora centralbankerna valde olika riktlinjer för sin penningpolitik, då den amerikanska centralbanken mot slutet av 2015 försiktigt började strama åt sin politik medan Europeiska centralbanken och den japanska centralbanken fortsatte med sina stimulansåtgärder. Den ekonomiska konjunkturen i Finland kom ännu inte riktigt in på samma relativt positiva utvecklingsbana som Europa, trots att också vi här äntligen började se tecken på en spirande ekonomisk tillväxt.

Placeringsmarknaden präglades av kraftiga svängningar under år 2016. Oron över penningpolitiken och den ekonomiska utvecklingen i Kina orsakade en brant nedgång särskilt på aktiemarknaden i början av året, men läget normaliserades snabbt. Senare under året gav flera politiska händelser upphov till stora orosmoln, som emellertid även de huvudsakligen hade endast kortvariga negativa effekter på marknaden. Under de sista veckorna av året steg aktiekurserna förvånansvärt kraftigt framför allt i USA. Räntenivåerna hölls på en historiskt låg nivå hela året.

Avkastningen på Statens Pensionsfonds placeringar var 6,7 procent till verkligt värde år 2016. Den genomsnittliga nominella avkastningen var 7,4 procent för de fem senaste åren och 4,5 procent för de tio senaste åren.
 

Den reala avkastningen på placeringarna var 5,6 procent, vilket klart överstiger både den inom pensionssystemet allmänt förväntade genomsnittliga avkastningsnivån och VER:s genomsnittliga avkastningsnivå på lång sikt, som ligger till grund för finansieringsanalyserna. Medelvärdet av VER:s reala avkastning under de fem senaste åren var 6,3 procent och den reala avkastningen under de tio senaste åren var 2,8 procent.
 

VER har klart uppnått det långsiktiga avkastningsmål som finansministeriet satt upp, enligt vilket fonden på lång sikt ska ge en större avkastning än kostnaden för statens skuld. Under de tio senaste åren har VER:s avkastning i genomsnitt varit 2,0 procentenheter högre än medelkostnaden för statsskulden. Under den tid verksamheten har bedrivits i sin nuvarande form från år 2001 har VER:s avkastning till marknadsvärde varit knappt 5 miljarder euro större än medelkostnaden för statens skuld under samma tid.

Alla tillgångsklasser uppvisade en positiv avkastning år 2016. Av de stora tillgångsklasserna avkastade de likvida ränteplaceringarna 4,0 procent och de noterade aktieplaceringarna 9,7 procent. Bland de övriga placeringarna kom den bästa avkastningen från infrastrukturplaceringar, 13,8 procent, och placeringar i fastighetsfonder, 11,9 procent.

VER:s placeringsportfölj hade i slutet av 2016 ett marknadsvärde på 18,8 miljarder euro. Placeringarna fördelade sig enligt följande: ränteplaceringar 46,0 procent, aktier 45,0 procent och övriga placeringar 8,4 procent.
 

I augusti 2016 beslutade VER:s styrelse att principerna för ansvarsfull placering och verksamhetssätten enligt dessa ska ses över. Till hörnstenarna i VER:s ansvarsfulla placeringsverksamhet hör att respektera FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI) och internationella normer (FN:s Global Compact) samt att uppnå transparens med hänsyn till ansvarsaspekterna i VER:s placeringsverksamhet och alla placeringskategorier. VER beaktar i sin verksamhet kraven på att stävja klimatförändringen och därmed behovet av att mäta, rapportera och minska koldioxidavtrycket av placeringarna.

Ränteplaceringar

Likvida ränteplaceringar

Den likvida ränteportföljen gav 2016 en avkastning på 4,0 procent och hade i slutet av året ett marknadsvärde på 8,4 miljarder euro. Ränteportföljens duration var hela året lägre än den neutrala durationen.

Året började i nervös stämning, men därefter uppvisade räntemarknaden en mycket positiv utveckling under årets tre första kvartal. Det enda som orsakade en tillfällig ökning i volatiliteten i slutet av juni var EU-folkomröstningen i Storbritannien, men räntestegringen blev kortvarig även i fråga om de ränteplaceringar som kännetecknas av en högre risk. Under det sista kvartalet ledde valresultatet i USA till förväntningar på allt större finanspolitiska stimuleringsåtgärder och en rädsla för ökad protektionism, vilket återspeglade sig som svängningar på räntemarknaden.

ECB beslutade i mars att sänka räntan, utöka värdepappersköpen och utvidga köpprogrammet också till företagslån i euro på investment grade-nivå. Detta stödde i bred utsträckning företagslånemarknaden och statslånen i euroområdet. Största delen av statslånen och en stor del av de lån som emitteras av företag med bra kreditvärdighet sjönk till en negativ räntenivå i Europa. Den rekordlåga räntenivån i euroområdet ökade placerarnas intresse för tillväxtmarknaderna, som för övrigt gynnades av den amerikanska centralbankens (FED) duvaktiga uttalanden i början av året och det kraftigt stigande oljepriset.

Resultatet i det amerikanska presidentvalet ledde till stigande räntor, en stärkt dollar och en rädsla för ökad protektionism, vilket belastade framför allt avkastningen på tillväxtmarknadernas dollardenominerade lån under det sista kvartalet. I december fortsatte den amerikanska och den europeiska centralbanken att gå skilda vägar i sin penningpolitik, då ECB förlängde sitt köpprogram från april åtminstone till slutet av december 2017 samtidigt som FED höjde sin styrränta med 0,25 procent och sin uppskattning av räntenivåerna under de kommande åren. ECB förkortade dessutom den återstående minimilöptiden för de skuldebrev som omfattas av den offentliga sektorns köpprogram till ett år och slopade kravet på att de värdepapper som köps ska ge en minimiavkastning som motsvarar ECB:s depositionsränta. Avkastningsskillnaden mellan de amerikanska och de tyska 10-åriga lånen ökade och blev större än vad den har varit på flera decennier.

Bland VER:s likvida ränteplaceringar stod tillväxtländernas lånemarknader för den bästa avkastningen. Alla underportföljer gav en positiv avkastning. Penningmarknadsportföljen hölls överviktad under perioden och statslåneportföljen underviktad. Företagslånen och tillväxtmarknadernas lån hölls nära en neutral allokering med undantag av det sista kvartalet, då tillväxtmarknaderna var klart underviktade.

De direkta ränteplaceringarnas andel av hela den likvida ränteportföljen uppgick vid årets slut till cirka 61,5 (65,5) procent. I slutet av 2016 hade fonden direkta ränteplaceringar i 300 (296) förbindelser och andelar i 38 (36) fonder.
 

Övriga ränteplaceringar

VER:s övriga ränteplaceringar består av placeringar i private credit-fonder. Fonderna i portföljen är huvudsakligen kapitalfonder, och fonderna placerar i icke-likvida lån.

De icke-likvida lånemarknaderna fortsatte att växa i Europa år 2016. Bankernas minskade förmåga att bevilja finansiering har berört framför allt de små och medelstora företagen utanför Norden. Portföljen avkastade 2,4 procent under år 2016, dvs. mindre än den målsatta avkastningen för år 2016. Under årets lopp gjordes placeringar i tre nya fonder (124 miljoner euro). Andelen öppna placeringsförbindelser var 199 (121) miljoner euro i slutet av året.

I slutet av året var private credit-placeringarnas vikt i VER:s portfölj 1,2 (1,2) procent.
 

Aktieplaceringar

Noterade aktieplaceringar

År 2016 var ett mycket turbulent år på aktiemarknaden, men det slutade ändå väl för aktieplacerarna. Aktieportföljen, som innehåller VER:s börsnoterade aktier och fondandelar, gav en avkastning på 9,7 procent. Alla delportföljer uppvisade en positiv avkastning vid årsskiftet, och den bästa avkastningen på noterade aktier kom från Nordamerika.

År 2016 började i nervös stämning på världens aktiemarknader, och under de första sex veckorna föll kurserna kraftigt på bred front. Därefter följde emellertid en storskalig återhämtningsperiod på aktiemarknaderna som varade ända fram till mitten av april. I maj började igen en nervös stämning sprida sig på aktiemarknaden, men den kraftigaste marknadsrörelsen bevittnades först kring midsommaren i och med EU-folkomröstningen i Storbritannien. Omröstningens resultat kom som en stor negativ överraskning för marknaden, och under de följande två dagarna präglades finansmarknaden av dagliga, branta svängningar. Aktiemarknaden återhämtade sig emellertid förvånansvärt snabbt efter detta, och redan juli blev en mycket bra månad. Då dessutom aktiemarknaden, i motsats till vad man hade förväntat sig, slutligen reagerade positivt på valresultatet i USA blev det ett mycket positivt slut på året på aktiemarknaden. År 2016 kan de facto i flera avseenden betraktas som ett år av stora överraskningar.

Aktieportföljens värde, beräknat enligt marknadsvärdet, steg från 7,3 miljarder euro vid årsskiftet till 8,0 miljarder euro. Andelen direkta placeringar i aktieportföljen var vid årets slut 30,2 (29,7) procent, och andelen fondplaceringar var 69,8 (70,3) procent. I slutet av året hade VER direkta placeringar i 109 (101) bolag och andelar i 62 (62) olika fonder.
 

Övriga aktieplaceringar

VER:s övriga aktieplaceringar inbegrep i slutet av räkenskapsperioden placeringar i kapitalfonder och onoterade aktier.

År 2016 var ett bra år för VER:s kapitalfonder. Avkastningen på portföljen uppgick vid årets slut till 9,0 procent. Den goda avkastningen berodde på den positiva utvecklingen på aktiemarknaden, som återspeglade sig som högre värderingsnivåer för portföljföretagen och lyckade lösgöringar. Avkastningen minskade i viss mån till följd av den kostnadsökning som orsakades av de nya placeringsförbindelserna (s.k. J-kurveeffekten). Under årets lopp gjordes placeringar i fyra nya fonder (108 miljoner euro). Andelen öppna placeringsförbindelser var 379 (356) miljoner euro vid årets slut.

I de onoterade aktieplaceringarna ingår VER:s placeringar i SATO Abp och Logicor Oy. Bägge bolagen gav en bra avkastning, och placeringarna avkastade 11,4 procent. Under årets lopp deltog VER i SATO Abp:s aktieemission.

I slutet av året stod de övriga aktieplaceringarna för 2,4 (2,1) procent av VER:s portfölj.

Övriga placeringar

VER:s övriga placeringar omfattar placeringar i fastighets- och infrastrukturfonder samt hedgefonder och riskpremiestrategier.

I fråga om fastighetsplaceringar fortsatte den positiva utvecklingen på marknaden. Placeringarna gav en bra avkastning i både Europa och Asien, och avkastningen för hela året uppgick till 11,9 procent. Under årets lopp gjordes fyra nya fondplaceringar (154 miljoner euro), och andelen öppna placeringsförbindelser var 255 (209) miljoner euro vid årets slut.

Samtliga infrastrukturplaceringar gav en bra avkastning, och portföljens avkastning steg till 13,8 procent tack vare lyckade lösgöringar och goda dividendintäkter. Under årets lopp gjordes placeringar i fyra nya fonder (175 miljoner euro). Andelen öppna placeringsförbindelser var 244 (74) miljoner euro vid årets slut.

Avkastningen på hedgefonder för 2016 var 1,0 procent. Trots att läget såg lovande ut i början av året blev 2016 ett utmanande år för CTA- och aktiestrategierna, som led av de trendvändningar som skedde i februari och rotationen mellan de olika sektorerna på aktiemarknaden. Av fonderna klarade sig makrofonderna bäst, liksom även den fond som köptes till portföljen under år 2016 och som koncentrerar sig på den asiatiska marknaden.

Avkastningen på riskpremiestrategier för 2016 var 7,0 procent (TWR). Även i fråga om riskpremiestrategierna var 2016 ett svårt år för aktiemarknadsfaktorerna, medan framför allt de så kallade carry- och momentumstrategierna lyckades väl på valuta- och räntemarknaderna.

I slutet av 2016 var de övriga placeringarnas andel av VER:s hela portfölj 8,4 procent. Portföljens marknadsvärde uppgick till 1 579 (1 348) miljoner euro. Fastighetsplaceringsfondernas andel av de placerade medlen var 2,9 (2,7), infrastrukturplaceringarnas andel 1,4 (1,6), hedgefondernas andel 3,5 (3,1) och riskpremiefondernas andel 0,7 (0,2) procentenheter.
 

Statens pensionsutgifter fortsätter att öka

Finlands arbetspensionssystem har förändrats i många avseenden från och med 2017. Den omfattande reformen av pensionslagstiftningen, som riksdagen fattade beslut om hösten 2015, innebär att pensionsåldern för ålderspension höjs gradvis och grunderna för fastställandet av pensionen ändras. Syftet med reformen är att få finländarna att stanna längre i arbetslivet och att trygga pensionssystemets och hela den offentliga ekonomins hållbarhet.

Man har redan länge tillämpat samma grunder för fastställandet av pension inom statens pensionssystem som inom systemet för den privata sektorn och det kommunala systemet, även om övergångsperiodsarrangemangen i anslutning till det tidigare systemet kommer att gälla ännu en lång tid framöver. Även den reform som trädde i kraft i början av 2017 berör de olika pensionssystemen på samma sätt innehållsmässigt.

Eftersom det inte hör till Statens Pensionsfonds (VER) uppgifter att handlägga pensionsansökningar, betala ut pensioner eller samla in pensionsavgifter inom statens pensionssystem påverkar pensionsreformen inte direkt VER:s praktiska arbete. Det är ändå fråga om en betydande reform även ur VER:s synvinkel till den del den inverkar på finansieringen av statens pensionssystem.

Statens Pensionsfond får en allt starkare roll som en balanserande faktor i statsekonomin. Statens pensionsutgifter uppgick till närmare 4,5 miljarder euro år 2016. Eftersom VER betalar 40 procent av dessa utgifter till statsbudgeten, var VER:s överföring till budgeten cirka 1,8 miljarder euro. År 2016 inflöt cirka 1,5 miljarder euro i pensionsavgifter till VER. Fondens nettoavgiftsintäkter har de facto blivit varaktigt negativa, dvs. det belopp som fonden överför till statsbudgeten är högre än beloppet av de avgiftsintäkter som inflyter till VER. Budgetöverföringen kommer för varje år att bli allt större i förhållande till fondens premieinkomst.
 

Statens Pensionsfonds styrelse godkände i juni 2016 en strategi, där fondens långsiktiga målsättning preciserades. Enligt strategin strävar man efter att uppnå det lagstadgade fonderingsmålet på 25 procent senast år 2033. Detta förutsätter att utvecklingen i nettoavgiftsintäkterna hålls nära den uppskattade nivån och att den reala avkastningen på placeringarna hålls på en relativt god nivå. I slutet av 2016 uppgick statens pensionsansvar till 93 miljarder euro, och fonderingsgraden översteg för första gången gränsen på 20 procent. I strategin fastställdes också de principer enligt vilka placeringsportföljens risknivå och basallokering ska härledas ur de fonderingsmål som satts upp för fonden, med beaktande av det långsiktiga avkastningsmål som finansministeriet bestämt.
 

VER:s administration

Statens Pensionsfond (VER), som inrättades 1990, är en fond som står utanför statsbudgeten. VER är en placeringsorganisation som har till uppgift att förvalta de medel som anförtros denna. Alla uppgifter i anslutning till insamlingen och inkasseringen av pensionsavgifter i statens pensionssystem, liksom även handläggningen av pensionsansökningar och utbetalningen av pensioner, sköts av Keva. VER betalar omkostnader till Keva, och år 2016 uppgick dessa omkostnader till cirka 18 miljoner euro.

Finansministeriet ansvarar för den allmänna styrningen och tillsynen över VER, och ministeriet har rätt att utfärda allmänna föreskrifter om organiseringen av fondens förvaltning, fondens ekonomiadministration och fondens placeringsverksamhet. Enligt den gällande föreskriften ska minst 35 procent av VER:s placeringar vara ränteplaceringar, medan aktieplaceringarna får uppgå till högst 55 procent och kategorin övriga placeringar till högst 12 procent av portföljens värde.

VER:s styrelse består av sju ledamöter, av vilka tre har utsetts bland personer som föreslagits av de centrala personalorganisationerna. Posten som styrelseordförande har innehafts av Jukka Pekkarinen och posten som verkställande direktör av Timo Viherkenttä. Eva Liljeblom har varit ordförande för den rådgivande placeringsdelegationen.

Verksamhetskostnaderna uppgick till 7,0 miljoner euro, dvs. 0,04 procent av det genomsnittliga kapitalet under året. Vid årets slut hade VER 23 anställda. Fonden satsar på att utveckla personalens yrkeskunnighet, vilket är viktigt med tanke på både målet att uppnå goda placeringsintäkter och riskhanteringen.