Avkastningen på VER:s placeringar 1.1–30.9.2025 var 5,8 %; den genomsnittliga årsavkastningen under tio år var 6,0 %

Publicerad 28-10-2025 kl. 16.07

PLACERINGSMILJÖN

Den ekonomiska utvecklingen har varit gynnsam ur placeringsmarknadens perspektiv. Tiden med hög inflation och hög räntenivå är bakom oss och detta har skapat en grund för god placeringsavkastning. De största fluktuationerna under året inföll i april, då USA offentliggjorde en ny tullpolitik. Marknaden har dock under årets lopp lärt sig att tolka de politiska kommentarerna och förändringarna i politiken i USA, och därför har enskilda tillkännagivanden fått minskad betydelse i fråga om marknadsreaktionerna.

Den ekonomiska tillväxten är inte särskilt stark i Europa, men nästa år väntas den ekonomiska utvecklingen förbättras. Företagens förväntningar på resultattillväxt är likaså uppmuntrande. Trots detta har den faktiska tillväxten varit sparsam under 2025. Sänkningen av räntorna förväntas förbättra möjligheterna till ekonomisk tillväxt.

I USA har den ekonomiska tillväxten varit stark och detta har delvis hindrat betydande räntesänkningar från centralbankens sida. Marknadsprognoserna går i en riktning som antyder att man kan förvänta sig åtskilliga beslut om sänkning av räntorna. Samtidigt är centralbankens självständighet i dessa frågor föremål för diskussion och denna diskussion förväntas fortsätta. Detta ökar möjligheterna för felbedömningar och felaktiga politikval.

Den geopolitiska osäkerheten har fortsatt under granskningsperioden. Strävan efter att lösa kriserna har varit stark på lokal nivå, men ofta med assistans av USA. Eldupphöret mellan Israel och Hamas efter granskningsperioden är ett bra exempel. Kriget i Ukraina har fortsatt och i det fallet har inga vägar till en lösning hittats.

Omständigheterna på placeringsmarknaden har varit goda trots de många riskerna. Värderingsnivåerna med anknytning till artificiell intelligens och mer allmänt teknologibolagen har bland experter väckt oro över den fortsatta utvecklingen på aktiemarknaden.

AVKASTNINGEN AV VER:S PLACERINGSVERKSAMHET

I uppföljningen och bedömningen av Statens Pensionsfonds placeringsverksamhet läggs fokus på långsiktiga utfall och framtidsanalyser i stället för på kvartalsrapporter. VER publicerar varje kvartal kvartalsinformation och kvartalskommentarer.

Värdet på VER:s placeringstillgångar den 30 september 2025 var 25,1 miljarder euro.  Avkastningen på placeringarna var 5,8 procent till verkligt värde under årets tre första kvartal. Medelvärdet av den nominella avkastningen under de fem senaste åren (1.10.2020–30.9.2025) var 7,2 procent, och motsvarande siffra för de tio senaste åren var 6,0 procent. Under den tid verksamheten har bedrivits i sin nuvarande form, sedan början av 2001, har medelavkastningen varit 5,6 procent.

VERs nominella avkastning 30.9.2025

I beräkningen av placeringarnas reala avkastning har det inhemska konsumentprisindexet använts som inflation. Den reala avkastningen på placeringarna under de tre första kvartalen var 5,4 procent. Medelvärdet av den reala avkastningen under de fem senaste åren var 3,6 procent per år, och motsvarande siffra för de tio senaste åren var 3,8 procent per år. Under den tid verksamheten har bedrivits i sin nuvarande form, sedan början av 2001, har den genomsnittliga reala avkastningen varit 3,8 procent.

VERs reala avkastning 30.9.2025

Ur statens synvinkel kan avkastningen av placeringsverksamheten också jämföras med kostnaden för statens skuld, eftersom en mindre statsskuld kan betraktas som ett alternativ till att samla medel i en fond inför de framtida pensionsutgifterna. Under de tio senaste åren har VER:s årsavkastning i genomsnitt varit 4,8 procentenheter högre än medelkostnaden för statsskulden. Sedan 2001 har VER:s avkastning till marknadsvärde varit sammanlagt cirka 13,1 miljarder euro större än den kumulativa medelkostnaden för statens skuld under samma tid beräknat enligt ett penningbelopp som motsvarar fonden.

VERs placeringsavkastning vs. den effektiva medelräntan på statsskulden 2001–Q3 2025

Vid VER analyserar man avkastningen på lång sikt i förhållande till den allmänna marknadsutvecklingen genom att jämföra den realiserade avkastningen med ett globalt index, där vikten av aktieplaceringar är 50 procent och vikten av valutaskyddade ränteplaceringar 50 procent.

VERs placeringsavkastning vs. globalt index 2001–Q3 2025

DETALJERAD ANALYS AV JANUARI–SEPTEMBER 2025

Enligt finansministeriets föreskrift delas VER:s placeringar in i ränteplaceringar, aktieplaceringar och övriga placeringar. I slutet av september var andelen ränteplaceringar 38,9 procent, andelen aktieplaceringar 54,9 procent och andelen övriga placeringar 8,1 procent. Av de stora tillgångsklasserna avkastade de likvida ränteplaceringarna under de tre första kvartalen 3,4 procent och de noterade aktieplaceringarna 9,1 procent.

Allokering av VERs placeringsportfölj 30.9.2025 (2)

RÄNTEPLACERINGAR

Likvida ränteplaceringar

Avkastningen på likvida ränteplaceringar var 3,4 procent under årets första tre kvartal.

Årets tredje kvartal var synnerligen lugnt på räntemarknaden efter fluktuationerna under det andra kvartalet. Marknadsräntorna fortsatte att stiga måttligt i Europa och sjunka i USA. Europeiska centralbanken lät sin styrränta förbli oförändrad under det tredje kvartalet, efter att i början av året ha sänkt räntorna med sammanlagt 100 räntepunkter. I slutet av september prissattes ännu en räntesänkning med 25 räntepunkter på räntemarknaden vid årets slut med cirka 40 procents sannolikhet. Den inrikespolitiska situationen i Frankrike och regeringens fall höjde räntorna på franska statslån så att räntedifferensen för tioåriga lån breddades med 15 räntepunkter i förhållande till tyska statslån.

Centralbanken i USA, FED, sänkte vid sitt möte i september sin styrränta med 25 räntepunkter för första gången detta år, trots att inflationen hade hållits något över FED:s målnivå. Räntesänkningen motiverades med det försvagade arbetsmarknadsläget. För årets slut förutspådde centralbankens ränteindikationer ännu räntesänkningar med 50 räntepunkter, vilket är nära marknadsförväntningarna.

Rörelserna inom riskpremierna för företagslån och tillväxtlånemarknader förblev små under det tredje kvartalet, då premierna hamnade på samma eller något snävare nivå än vid kvartalets början.

Inom VER:s likvida ränteplaceringar uppnåddes den bästa avkastningen bland placeringsobjekt med högre risk, såsom placeringar på tillväxtlånemarknaderna och placeringar i företagslån med lägre kreditklassificering, och å andra sidan bland placeringar i USA:s statslån med lägre risk.

Likvida ränteplaceringar 30.9.2025

Övriga ränteplaceringar

Med VER:s övriga ränteplaceringar avses placeringar i private credit-fonder och direkta lån till företag.

Avkastningen på övriga ränteplaceringar var 3,3 procent under årets första tre kvartal. Avkastningen på private credit-fonder var 3,5 procent och avkastningen på direkta lån 2,4 procent.

Private credit-fonderna har i viss mån lidit av den tysta transaktionsmarknaden inom kapitalplaceringarna. Å andra sidan har de med rätt så goda villkor lyckats delta i refinansieringen av bolag ägda av kapitalplacerare. Tills vidare har inga betydande problem varit synliga i VER:s portfölj och avkastningen som uppnåtts av förvaltare som finansierar LBO-transaktioner har utvecklats positivt under året.

AKTIEPLACERINGAR

Noterade aktieplaceringar

Avkastningen på noterade aktieplaceringar var 9,1 procent vid granskningsperiodens slut.

Aktierna gav en stark avkastning under det tredje kvartalet av 2025, och vid granskningsperiodens slut hade avkastningen sedan årets början redan stigit till en synnerligen god nivå. Importtullarna som fastställts av presidentadministrationen i USA var under början av året ett klart huvudtema på aktiemarknaden, men redan under sommaren fick tullarna och vändningarna kring dem allt mindre uppmärksamhet på marknaden. Handelsavtalen som ingåtts med bl.a. Europeiska Unionen trädde till stor del i kraft under kvartalet och eliminerade för sin del osäkerheten på marknaden, även om avtalens slutresultat väckte omfattande diskussion och delvis också kritik. Uppgången på aktiemarknaden under det tredje kvartalet var sist och slutligen ganska jämn och större marknadskorrigeringar undveks helt. Börsbolagens resultatprognoser uppvisade under årets andra kvartal en kraftig nedgång huvudsakligen på grund av USA:s tullmeddelanden, men under det tredje kvartalet utjämnades de nedåtgående prognoserna och på vissa marknader kunde man mot granskningsperiodens slut till och med skönja en liten uppgång i prognoserna.

Under året har VER:s placeringar på den nordiska aktiemarknaden gett den bästa avkastningen bland de noterade aktierna, och i synnerhet de finländska aktierna har fortsättningsvis gett en utmärkt avkastning. Även placeringarna på aktiemarknaderna i övriga europeiska länder har gett en god avkastning under året, liksom placeringarna på tillväxtmarknader. Den sämsta avkastningen under 2025 uppnåddes på den nordamerikanska marknaden, där den tydliga försvagningen av den amerikanska dollarn i förhållande till euron har försämrat avkastningen för placeringar i eurobelopp.  

Noterade aktieplaceringar 30.9.2025

Övriga aktieplaceringar

VER:s övriga aktieplaceringar inbegriper placeringar i kapitalfonder, infrastrukturplaceringar och onoterade aktier.

Placeringarna i k apitalfonder avkastade 0,5 procent under de tre första kvartalen, placeringarna i infrastrukturfonder 2,6 procent och de onoterade aktierna 23,3 procent.

Även om ett litet uppsving kan ses på transaktionsmarknaden för kapitalplaceringar, har antalen dock ännu varit rätt så måttliga. Mot slutet av året är förväntningarna försiktigt positiva, då förvaltarna strävar efter att sälja bolag som redan funnits rekordlänge i portföljen. Dessutom är det outnyttjade kapitalet i fonderna fortfarande nära rekordnivåerna, vilket skapar en press på förvaltarna att aktivera sig även när det gäller att göra placeringar. Den försvagade dollarn har haft en betydande inverkan på avkastningen på VER:s kapitalplaceringar, även om kassaflödet i portföljen överraskande nog har varit positivt.

Avkastningen på VER:s infrastrukturportfölj grundar sig till största delen på den positiva utvecklingen bland europeiska core/core+-fonder. Jämfört med mer riskfyllda strategier har avkastningen på fonder med lägre risk varit jämnare och den grundar sig till största delen på kassaflöden och inte på värdeökning. Även avkastningen vid årets slut förväntas uppvisa en måttligt positiv utveckling.

ÖVRIGA PLACERINGAR

VER:s övriga placeringar omfattar placeringar i fastighets- och hedgefonder samt systematiska strategier.

Avkastningen på placeringar i onoterade fastighetsfonder var 0,1 procent under årets första tre kvartal.

Avkastningen på fastighetsplaceringar blev något positiv efter ett par ganska svaga år. Avkastningen grundar sig ännu på hyreskassaflöden och en eventuell värdeökning av fastigheterna syns vid årsskiftet, då förvaltarna gör värdebestämningarna för fastigheter. Det är optimism i luften, eftersom man på marknaden tror att fastigheternas värden har nått bottennivåerna. Dessutom möjliggör den måttliga räntenivån en ökning av fastigheternas värden.

Hedgefonderna och derivatstrategierna inom positionshanteringen uppvisade en avkastning på 7,5 procent under årets första tre kvartal.

Den starka trenden inom hedgefonderna fortsatte under årets tredje kvartal. Den positiva utvecklingen på riskmarknaderna hjälpte i synnerhet aktiestrategierna, som gav en god avkastning. De trendbaserade CTA-strategierna var till sin fördel under kvartalet, vilket innebar en klar förbättring jämfört med den svaga prestationen i början av året. I en granskning av hela året var de kvantitativa strategierna fortfarande bland de mest produktiva i portföljen. Makrofonderna gav en mer anspråkslös avkastning under det senaste kvartalet. Trots den goda avkastningen under kvartalet är CTA-strategin fortfarande det mest anspråkslösa delområdet i portföljen i fråga om avkastningen när man granskar hela året.

Tillgångsklassernas medelavkastning under fem år 30.9.2025

STATENS PENSIONSUTGIFTER, VER:S ÖVERFÖRING TILL STATSBUDGETEN, PENSIONSAVGIFTSINTÄKTER OCH FONDERINGSGRAD

Statens Pensionsfond har fått allt större betydelse när det gäller att balansera upp utgifterna i statens pensionssystem. Statens pensionsutgifter uppgick till 5,5 miljarder euro år 2024, och i budgeten för 2025 har man förberett sig på att de kommer att stiga till över 5,6 miljarder euro. VER betalar 42 procent av dessa utgifter till statsbudgeten under 2025, vilket innebär över 2,4 miljarder euro.

Fram till utgången av september har 1,8 miljarder euro överförts från fonden till statsbudgeten. Under motsvarande period var VER:s pensionsavgiftsintäkter 1,3 miljarder euro. De influtna avgiftsintäkterna motsvarar prognoserna. Fondens nettoavgiftsintäkter har blivit varaktigt negativa, dvs. det belopp som fonden överför till statsbudgeten är betydligt högre än beloppet av de avgiftsintäkter som inflyter till VER. Enligt de nuvarande prognoserna kommer budgetöverföringen att öka i förhållande till pensionsavgiftsintäkterna ända fram till mitten av 2030-talet, vilket dämpar fondens tillväxt och ökningen av fonderingsgraden. Nettokassaflödet bedöms fortsätta att vara negativt fram till 2050-talet.

Lagen om statens pensionsfond reviderades våren 2022. I samband med revideringen av lagen ökades VER:s överföring till budgeten från och med 2024. Överföringen till budgeten ökar gradvis från 41 procent till 45 procent åren 2024–2028. Ifall fonderingsgraden överskrider nivån 25 procent under två kalenderår i rad, genomförs en tilläggsöverföring på tre procentenheter till statsbudgeten. Som bäst bereds de tilläggsintäktsföringar med anknytning till budgetöverföringen som ska genomföras från och med 2026, vilka regeringen presenterade för riksdagen i april 2025. Det föreslås att budgetöverföringen höjs med 1,2 procentenheter så att överföringen år 2028 skulle vara 46,2 procent av pensionsutgiften. Dessutom har regeringen föreslagit en engångshöjning av budgetöverföringen 2027 så att budgetöverföringen skulle vara 63,9 procent av statens årliga pensionsutgift. Utöver det ovan nämnda fattades under granskningsperioden vid regeringens budgetmangling beslut om bestående tilläggsöverföringar från och med 2027. VER utvärderar hur dessa beslut påverkar VER:s placeringsverksamhet.

 

NYCKELTAL

30.9.2025

31.12.2024

30.9.2024

Placeringar, miljoner euro (marknadsvärde)

25 123

24 240

24 138

Ränteplaceringar

9 776

9 936

9 942

Aktieplaceringar

13 791

12 784

12 907

Övriga placeringar

2 026

1 949

1 798

Effekt av derivat

-469

-429

-509

Fördelningen av placeringsportfölj

Ränteplaceringar

38,9 %

41,0 %

41,2 %

Aktieplaceringar

54,9 %

52,7 %

53,5 %

Övriga placeringar

8,1 %

8,0 %

7,4 %

Effekt av derivat

-1,9 %

-1,8 %

-2,1 %

1.1.–30.9.2025

1.1.-31.12.2024

1.1.–30.9.2024

Avkasting på placeringar

5,8 %

9,0 %

7,8 %

Ränteplaceringar

Likvida ränteplaceringar

3,4 %

3,1 %

3,4 %

Private Credit -fonder

3,5 %

8,5 %

5,6 %

Direkta lån

2,4 %

5,4 %

3,8 %

Aktieplaceringar

Noterade aktieplaceringar

9,1 %

14,6 %

14,1 %

Private Equity -placeringar

0,5 %

13,4 %

5,9 %

Infrastrukturfonder

2,6 %

13,4 %

5,3 %

Onoterade aktier

23,3 %

3,9 %

4,2 %

Övriga placeringar

Fastighetsfonder

0,1 %

-5,0 %

-5,8 %

Hedgefonder och systematiska strategier

7,5 %

10,9 %

6,6 %

Intäkter från pensionsavgifter, miljoner euro

1 257

1 709

1 300

Överföring till statsbudgeten, miljoner euro

1 767

2 274

1 715

Nettoavgiftsintäkter, miljoner euro

-510

-565

-415

Pensionsansvar, miljarder euro

101

Fonderingsgrad, %

24,2 %

Mer information: Mer information ges av verkställande direktör Timo Löyttyniemi, fornamn.efternamn@ver.fi, tfn: 0295 201 210

Statens Pensionsfond (VER) är en fond som står utanför statsbudgeten. Fonden inrättades 1990 i syfte att hjälpa staten att finansiera framtida pensioner och jämna ut pensionsutgifterna. VER ansvarar i egenskap av placeringsorganisation för den professionella placeringen av statens pensionsmedel. Marknadsvärdet av VER:s placeringsportfölj var 25,1 miljarder euro i slutet av september 2025.

Alla siffror som presenteras i detta meddelande är preliminära och oreviderade.