Statens Pensionsfond i Finland

Statens Pensionsfond i Finland (VER) grundades 1990 i syfte att jämna ut statens pensionsutgifter. VER ansvarar för placeringen av statens pensionsmedel och hjälper staten att förbereda sig för finansieringen av framtida pensioner. I egenskap av långsiktig placerare satsar. VER på hög yrkeskompetens och ett etiskt verksamhetssätt. VER verkar som en del av ett fonderande pensionssystem.

 

Pandemin 1918

30-10-2020 kl. 13.51 Timo Löyttyniemi

Det är sällan som en bok publiceras före en kris. Ofta är det så att ett oräkneligt antal böcker publiceras efter en kris. Det finns emellertid en bok som behandlar pandemin av spanska sjukan år 1918 (” Pale Rider – the Spanish flu of 1918 and how it changed the world” , L. Spinney). Den publicerades nämligen 2017, dvs. några år före coronakrisen. En fördel med publiceringstidpunkten är att den nuvarande coronapandemin 2020 inte förvränger tolkningen av pandemin 1918. Boken kan alltså läsas som ett fristående verk.

Den utspelar sig i en tid då första världskriget pågick. Som färdmedel för långa resor användes järnvägar och fartyg, som kommunikationsmedel telegrafen. Även om globaliseringen inte hade nått samma dimensioner som idag, påverkades människors rörlighet av det pågående kriget. Världen var på många sätt annorlunda. Slutsatserna om dessa båda sjukdomar försvåras dessutom av att första världskriget tog slut i november 1918, vid en tidpunkt då den andra sjukdomsvågen fortfarande pågick.

Pandemin 1918 hjälper oss att förstå dagens coronakris. Nedan några slutsatser från boken:

  • Man visste inte vad det var frågan om

Spanska sjukan spreds i stor utsträckning från och med mars 1918 och en kraftig spridning skedde först i USA. Man vet fortfarande inte varifrån sjukdomen kom geografiskt, men kedjan fågel-svin-människa torde gälla som mutationskedja. Det rådde stor osäkerhet om sjukdomen 1918. Läkarna hade varken kunskap eller färdigheter. Det förekom olika åsikter om användningen av masker och det gavs ibland råd om tobak eller alkohol som behandling, liksom även aperin, som medförde ytterligare problem vid överdriven användning.

  • Spred sig till olika delar av världen vid olika tidpunkter

Eftersom varken sjukdomen eller informationen spred sig lika snabbt som idag för hundra år sedan, bredde sjukdomen ut sig vid olika tidpunkter i olika delar av världen och förorsakade ny förundran varje gång den uppträdde.

  • Spred sig i tre vågor

Den första vågen inträffade våren 1918. Den andra vågen hösten 1918 och den tredje vågen därefter.

  • Pandemins farlighet förändrades

Den andra vågen var farligast och den första lindrigast. Den tredje var ett mellanting mellan dessa. Viruset var allvarligt endast för en del av de smittade. För största delen var sjukdomen endast en säsongsinfluensa.

  • Försvann utan vaccin

Viruset försvann efter de tre vågorna. Å andra sidan kan sluttidpunkten inte fastställas på samma sätt som för krig.

  • Förödelsen var stor

Det har förekommit många olika uppgifter om antalet döda under decenniernas lopp. Den nuvarande uppskattningen torde vara 50 miljoner döda, av vilka en betydande del fanns i Asien.

  • Spanska sjukan kom inte från Spanien

När sjukdomen upptäcktes i Spanien, trodde spanjorerna att den härstammade därifrån. Grannstaterna var nöjda med detta och därför förblev spanska sjukan ett begrepp.

  • President Trump är också en förenande faktor

Dessa två viruskriser binds också samman av president Donald Trump. Donald Trumps farfar avled plötsligt av viruset i maj 1918. Enligt boken medförde den livförsäkringsersättning som farmodern fick en kapitalökning som gjorde det möjligt att utvidga fastighetsplaceringarna i New York. Och resten är ju historia.

  • Utvecklingen av hälsovården tog fart

Enligt boken inledde staterna efter pandemin stora projekt för att förbättra hälsovårdssystemet under 1920-talet. Till och med den internationella organisationen WHO kan härleda sina rötter till den tidsperioden.

  • Babyboom

Krigets slut kan kopplas ihop med en babyboom. Enligt forskarna hade också slutet av själva pandemin ett samband med den efterföljande babyboomen.

  • Råden i boken följdes inte i tillräcklig utsträckning

I boken, alltså år 2017, finns en lista med råd om hur man kunde förbereda sig på kommande pandemier. En internationell rapport (GHRF) hade tidigare under 2016 presenterat en offentlig och privat satsning som uppgick till 4 miljarder dollar per år på förebyggande av en pandemi inom fyra områden. Som objekt rekommenderades en kunnig och motiverad personal inom den offentliga hälsovården, ett uppföljningssystem för sjukdomar, ett effektivt laboratorienät samt lokalt samarbete.

Trots sina olikheter har pandemin 1918 och coronakrisen 2020 alltså också många likheter. Hundra år är en lång tid. Det har skrivits mycket om krig, men förvånansvärt lite om pandemier. Pandemiernas negativa konsekvenser kan emellertid ha lika stora dimensioner som krig i både ekonomiskt och mänskligt avseende. Således hamnar också skalorna för de mätare för ”sannolikhet” och ”verkan” som används inom riskhanteringen på en ny nivå när det gäller pandemier. Först måste vi dock ta oss igenom denna pandemi.

Källa:

Laura Spinney ”Pale Rider – the Spanish flu of 1918 and how it changed the world”, Penguin Random Housewife, 2017.

Skribent är VER:s verkställande direktör Timo Löyttyniemi.

TLö blogi 2020