VER:s årsöversikt 2015

Placeringsverksamhetens resultat

Avkastningen på Statens Pensionsfonds placeringar för 2015 var 4,9 procent. I och med att inflationen var något negativ blev den reala avkastningen 5,1 procent, vilket överstiger den allmänt förväntade genomsnittliga avkastningsnivån inom pensionssystemet på lång sikt. Placeringarna gav en bra avkastning med hänsyn till att den oroliga marknaden präglades av fluktuationer under årets lopp.

Alla tillgångsklasser uppvisade en positiv avkastning år 2015. Av de stora tillgångsklasserna avkastade de likvida ränteplaceringarna 0,2 procent och de noterade aktieplaceringarna 10,3 procent. Bland de övriga placeringarna kom den bästa avkastningen från kapitalfondsplaceringarna, 18,6 procent. Också infrastruktur-, fastighets- och private credit-fonderna gav en god avkastning.

VER:s placeringsportfölj hade i slutet av 2015 ett marknadsvärde på 17,9 miljarder euro (17,6 miljarder euro år 2014). Placeringarna fördelade sig enligt följande: ränteplaceringar 49,0 (51,5) procent, aktier 43,1 (42,2) procent och övriga placeringar 7,5 (6,6) procent. Ökningen av placeringstillgångarna begränsades av att VER i enlighet med en undantagslag som var i kraft ett år gjorde en extra överföring på 500 miljoner euro till statsbudgeten.

Den genomsnittliga avkastningen på VER:s placeringar har under de fem senaste åren varit 5,5 procent i nominella termer och 4,0 procent i reala. För de tio senaste år är de motsvarande siffrorna 4,5 procent och 2,7 procent.

År 2015 fick centralbankerna en större roll på placeringsmarknaden. Placerarnas agerande styrdes dels av en förväntan på att den amerikanska centralbanken skulle höja räntan, och sedan av att höjningen faktiskt genomfördes, dels av Europeiska centralbankens och Japans centralbanks stimulanspolitik. Både aktie- och räntemarknaden liksom även nyttigheterna och delvis också valutorna kännetecknades av mycket stora rörelser under årets lopp.

Realekonomiskt sett var 2015 ett mycket varierande år. Den ekonomiska tillväxten avmattades i flera växande ekonomier som under tidigare år haft en nyckelroll i världsekonomin, framför allt i Kina. Många frågetecken uppstod också kring den ekonomiska utvecklingen i USA, medan Västeuropa uppvisade en piggare ekonomisk tillväxt jämfört med tidigare år. Finlands ekonomi växte inte i samma takt som det övriga Europa, utan 2015 blev det fjärde svaga året i rad.

Ränteplaceringar

Likvida ränteplaceringar

Den likvida ränteportföljen gav 2015 en avkastning på 0,2 procent och hade ett marknadsvärde på 8,6 miljarder euro. Ränteportföljens duration var hela året lägre än den neutrala durationen.

Utsikterna för den europeiska ekonomin stärktes måttligt i början av året, men under sommaren spred sig oron på marknaden på grund av det tillspetsade läget i Grekland. I slutet av sommaren hamnade krisen i Grekland lägre ned på prioritetslistan, och det tredje kvartalet präglades i stället av förväntningar på att den amerikanska centralbanken (FED) skulle börja höja räntorna och en rädsla för att särskilt tillväxtmarknaderna skulle tappa fart i och med den försvagade ekonomiska tillväxten i Kina. Kina devalverade sin valuta, vilket resulterade i att tillväxtländernas valutor försvagades rejält och räntenivån steg i augusti. I slutet av året präglades tillväxtländernas räntor och valutor av en hög volatilitet.

Under det sista kvartalet valde den amerikanska centralbanken och Europeiska centralbanken vitt skilda riktningar för sin respektive penningpolitik, då ECB sänkte sin depositionsränta med 10 räntepoäng till -0,30 procent i december och fortsatte sitt köpprogram åtminstone fram till slutet av mars 2017. Samtidigt höjde FED sin styrränta med 0,25 procent. Marknaden förväntade sig att ECB skulle lätta betydligt mer på penningpolitiken, och räntorna i euroområdet steg därför avsevärt till följd av centralbankens beslut.                 

Den bästa avkastningen bland de likvida ränteplaceringarna kom från statslånen. Alla underportföljer gav en positiv avkastning med undantag av tillväxtländernas lånemarknader, där tillväxtländernas ränteplaceringar i lokal valuta led förutom av ränterörelsen också av att valutorna i fråga försvagades kraftigt. Penningmarknadsportföljen var i övervikt under rapportperioden medan tillväxtmarknadernas placeringar i lokal valuta var i undervikt. Företags- och statslånen hölls nära den neutrala allokeringen.

De direkta ränteplaceringarnas andel av hela den likvida ränteportföljen uppgick vid årets slut till cirka 65,5 (73,0) procent. I slutet av 2015 hade fonden direkta ränteplaceringar 296 (199) och andelar i 36 (34) fonder.

Övriga ränteplaceringar

VER:s övriga ränteplaceringar består av placeringar i private credit-fonder. Fonderna i portföljen är huvudsakligen private equity -fonder, och fonderna placerar i icke-likvida lån.  

Det goda marknadssentimentet på den icke-likvida lånemarknaden fortsatte under hela året. Bankernas vilja och förmåga att finansiera små och medelstora företag minskade ytterligare, vilket skapade rum för privat finansiering.  Portföljen avkastade 7,1 (5,1; 2014 avkastning TWR) procent under 2015, dvs. 1,9 procent mer än den målsatta avkastningen. Under årets lopp placerade VER i två nya fonder. I slutet av året var private credit-placeringarnas vikt i VER:s portfölj 1,2 (0,8) procent, och andelen öppna placeringsförbindelser 121 miljoner (145) euro.

Aktieplaceringar

Noterade aktieplaceringar

Avkastningen på aktieportföljen, som innehåller VER:s börsnoterade aktier och fondandelar, uppvisade exceptionellt kraftiga fluktuationer under år 2015, men vid årets slut gav aktieportföljen ändå en klart positiv avkastning på 10,3 (11,7) procent. Alla delportföljer uppvisade en positiv avkastning vid årsskiftet, med undantag av tillväxtmarknaderna. Nettoförsäljningen av aktier uppgick till sammanlagt 325 miljoner euro under året, och vid årets slut var de noterade aktiernas andel av placeringsportföljen 41,0 procent.

År 2015 var en enda bergochdalbana på aktiemarknaden. I början av året var risksentimentet högre än vad det har varit på många år, och samtliga aktiekurser steg mycket kraftigt ända fram till slutet av april. Slutet av våren och sommaren förlöpte dock i en något osäkrare stämning, då rädslan för att Kinas tillväxtsiffror skulle rasa började sprida sig på placeringsmarknaden. Den nervösa stämningen under sommaren kulminerade mot slutet av augusti, då Kina meddelade vilka åtgärder landet kommer att vidta på valutamarknaden och detta fick aktiemarknaderna världen över att vända brant nedåt. Under resten av hösten återhämtade sig marknaderna sakta men säkert ända fram till början av december. Då fick marknadssentimentet sig en ny knäck i och med ECB:s beslut, som upplevdes vara intetsägande. December var som helhet en mycket orolig månad, men vid årets slut uppvisade aktiemarknaden till stor del ett klart positivt resultat.

Aktieportföljens marknadsvärde steg under året från 7,0 miljarder euro till 7,3 miljarder euro. Andelen direkta placeringar i VER:s aktieportfölj var vid årets slut 29,7 (31,2) procent, och 70,3 (68,8) procent var placerat via fonder. I slutet av året hade VER direkta placeringar i 101 (156) bolag och andelar i 62 (60) olika fonder.

Övriga aktieplaceringar

VER:s övriga aktieplaceringar inbegrep i slutet av räkenskapsperioden placeringar i private equity -fonder och onoterade aktier.

År 2015 var ett utmärkt år för VER:s private equity -fonder. Portföljen gav vid årets slut en avkastning på hela 18,6 (12,0; 2014 avkastning TWR) procent. Den goda avkastningen berodde på den positiva utvecklingen på aktiemarknaden, som återspeglade sig som högre värderingsnivåer för portföljföretagen.  En annan faktor som bidrog till den goda avkastningen var att de äldsta fonderna mognade till lösgöringsfasen i det positiva marknadssentimentet. Under årets lopp placerade VER i tre nya fonder. Andelen öppna placeringsförbindelser var 356 (262) miljoner euro vid årets slut.

I de onoterade aktieplaceringarna ingår VER:s placeringar i SATO Abp och Certeum Oy. Bägge bolagen gav en bra avkastning, och i slutet av året uppgick avkastningen på placeringarna till 9,1 (2,4) procent.

I slutet av året stod de övriga aktieplaceringarna för 2,1 (2,7) procent av VER:s portfölj.

Övriga placeringar

VER:s övriga placeringar omfattar placeringar i hedge-, infrastruktur- och fastighetsfonder samt riskpremiestrategier. 

År 2015 var avkastningen på hedgefonder 2,5 (6,0) procent, vilket klart överstiger den genomsnittliga avkastningen inom branschen ifjol. De prioriterade strategierna i portföljen fungerade väl trots turbulensen på marknaden. Den bästa avkastningen kom från aktieinriktade, marknadsneutrala fonder, där man lyckades i synnerhet väl i sektorallokeringen. VER placerade i riskpremiestrategier under år 2015 med hjälp av både en fond och en totalavkastningsswap. Tidpunkten för placeringarna var lyckad, och de bidrog med en positiv avkastning i portföljen.

Samtliga infrastrukturplaceringar gav en bra avkastning, och portföljen avkastade hela 11,7 (3,7; 2014 avkastning TWR) procent. Under årets lopp gjordes inga nya fondplaceringar i portföljen, men innehavet i Fingrid Oyj organiserades så att det överfördes till fonden Aino Ky, som grundats tillsammans med två andra institutioner.

I fråga om fastighetsplaceringar utvecklades marknaden positivt under hela året, precis som föregående år. Placeringarna gav en bra avkastning i både Europa och Asien, och avkastningen för hela året uppgick till 9,5 (10,3) procent. Tre nya fondplaceringar gjordes under året.

I slutet av 2015 var de övriga placeringarnas andel av VER:s hela portfölj 7,5 (6,6) procent. Portföljens marknadsvärde uppgick till 1 348 (1 162) miljoner euro. Andelen öppna placeringsförbindelser i infrastruktur- och fastighetsfonder var 284 (264) miljoner euro. Hedgefondernas andel av de placerade medlen var 3,1 (2,9) procent, riskpremiefondernas andel 0,2 (0,0) procent, fastighetsplaceringsfondernas andel 2,7 (2,5) procent och infrastrukturfondernas andel 1,6 (1,1) procent.

VER får en större roll som utjämnare av pensionsutgifterna

Finlands befolkning åldras snabbare än befolkningen i det övriga Västeuropa. De stora åldersklasserna har huvudsakligen gått i pension under de senaste åren och pensionsutgifterna har ökat så att de nu överstiger pensionsavgiftsintäkterna inom både pensionssystemet för den privata sektorn och statens pensionssystem.

Den omfattande reformen av pensionslagstiftningen, som riksdagen fattade beslut om hösten 2015, innebär att pensionsåldern för ålderspension höjs och grunderna för fastställandet av pensionen ändras. Syftet med reformen är att få finländarna att stanna längre i arbetslivet och att trygga pensionssystemets och hela den offentliga ekonomins hållbarhet. Man har redan länge tillämpat samma grunder för fastställandet av pension inom statens pensionssystem som inom systemet för den privata sektorn och det kommunala systemet, även om övergångsperiodsarrangemangen i anslutning till det tidigare systemet kommer att gälla ännu en lång tid framöver. Även den kommande reformen berör de olika pensionssystemen på samma sätt innehållsmässigt.

Statens Pensionsfonds medel används inte direkt till att betala ut pensioner, utan alla pensioner inom statens pensionssystem betalas ur de anslag som reserverats i statsbudgeten. I lagen om statens pensionsfond fastställs att det från fonden årligen ska överföras till statsbudgeten ett belopp som utgör 40 procent av statens årliga pensionsutgift.

Det hör till Statens Pensionsfonds centrala uppgifter att jämna ut den kostnadsbelastning som statens pensionsutgifter orsakar. Fonden beräknas jämna ut statens ekonomi mest kring år 2030, då statens pensionsutgifter och den kostnadsbelastning som den åldrande befolkningen orsakar kommer att vara som störst.

VER får en allt starkare roll som en balanserande faktor i statsekonomin. Fondens nettoavgiftsintäkter har blivit varaktigt negativa, dvs. det belopp som fonden överför till statsbudgeten är högre än beloppet av de avgiftsintäkter som inflyter till VER. Budgetöverföringen kommer för varje år att bli allt större i förhållande till premieinkomsten.

Under föregående räkenskapsperiod erhöll VER sammanlagt 1 659,0 miljoner euro i pensionsavgifter och därmed jämförbara intäkter: 1 222,6 miljoner euro från arbetsgivarna och 386,6 miljoner euro från arbetstagarna. Därtill inflöt 6,8 miljoner euro i arbetslöshetsförsäkringsavgifter och 43,0 miljoner euro i överföringsavgifter. Pensionsavgiftsintäkterna var 73,4 miljoner euro mindre än år 2014. Minskningen beror på att den totala lönesumman för de arbetstagare som omfattas av statens pensionssystem har minskat. Bidragande orsaker till att lönesumman minskat har varit dels att personalen vid de kommunala skolorna och universiteten stegvis överförs till andra pensionssystem, dels personalminskningar och bolagiseringar av statliga ämbetsverk.

År 2015 överförde VER ett rekordstort belopp till statsbudgeten, 2 263,4 miljoner euro. Beloppet inkluderade den extra överföring på 500 miljoner euro som förutsätts enligt undantagslagen. Om man bortser från denna extra överföring ökade överföringen till statsbudgeten med 35,2 miljoner euro jämfört med föregående år som en direkt följd av att statens pensionsutgifter ökade.

Statens pensionsansvar uppgick i slutet av räkenskapsåret till 95,7 miljarder euro. Det lagstadgade fonderingsmålet för VER är 25 procent av pensionsansvaret. I slutet av 2015 var fonderingsgraden 19 procent. Placeringsintäkterna, pensionsavgiftsintäkterna samt de medel som överförs till statsbudgeten inverkar i hög grad på hur väl VER uppnår sitt fonderingsmål.

Sedan 2013 har uppgifterna i anslutning till insamlingen och indrivningen av statliga arbetsgivares pensionsavgifter skötts av Keva. VER betalar omkostnaderna för skötseln av de uppgifter som fastställs i lagen om statens pensioner till Keva. Omkostnadsbeloppet fastställs årligen av finansministeriet. År 2015 var det 21,2 miljoner euro.

VER:s administration

År 2015 var det 25 år sedan Statens Pensionsfond grundades. VER har placerat sina medel med god spridning på marknaden alltsedan 2001. Detta var alltså 15:e året som placeringsverksamheten bedrevs i sin nuvarande form.

Finansministeriet utsåg en ny styrelse för VER för den treårsperiod som började den 1 mars 2015. Politices doktor Jukka Pekkarinen valdes till ordförande för styrelsen. Posten som verkställande direktör tillträddes av Juris doktor Timo Viherkenttä den 1 juni 2015. Styrelsen utsåg placeringsdelegationen, som verkar som rådgivande organ, för en ny treårsperiod som började 1.10.2015. Ordförande för delegationen är professor Eva Liljeblom.

Framtiden

Statens Pensionsfond har övergått till en utvecklingsfas där fonden stöder finansieringen av statens pensionssystem konkret genom att överföra ett belopp till statsbudgeten som överstiger beloppet av de pensionsavgiftsintäkter som inflyter till fonden. Avkastningen av placeringsverksamheten lämnas alltså inte längre i sin helhet kvar i fonden, utan en del av avkastningen behövs för att täcka överföringen till budgeten. Detta arrangemang är varaktigt, eftersom pensionsutgifterna kommer att öka också framöver samtidigt som antalet arbetstagare som omfattas av systemet minskar.

VER ska bland annat av ovan nämnda skäl noggrant se till att placeringarna vid behov kan omvandlas till pengar. Helhetsutsikterna möjliggör emellertid alltjämt att VER i måttlig takt kan banta ned sin ränteportfölj och kontrollerat utöka andelen aktier, fastighets-, infrastruktur-, kapital- och private credit-fonder samt hedgefonder och riskpremiestrategier. I bakgrunden till detta ligger den nuvarande räntenivån, som gör att den förväntade avkastningen på ränteplaceringar förblir låg under de närmaste åren.

Nyckeltal för VER

Klassificeringen av placeringarna ändrades år 2015. Alla siffrorna är jämförbara med den nya klassificeringen.