VER:s avkastning 1.1–31.3.2018 var -1,0 %; årsavkastningen under fem år var 5,6 %

Placeringsmiljön

Den förvånansvärt låga volatiliteten på placeringsmarknaden under 2017 har inte fortsatt under 2018, och särskilt aktiekurserna fluktuerade kraftigt under årets första kvartal. Efter den positiva utvecklingen i början av året vände kurserna vid månadsskiftet januari–februari brant neråt. Mot slutet av kvartalet präglades aktiemarknaden av häftiga rörelser både uppåt och neråt.

Den makroekonomiska utvecklingen har alltjämt hållits på en god nivå i olika delar av världen och inom olika ekonomiska sektorer. Detta har också stärkt företagens resultatutveckling. Europeiska centralbanken och den japanska centralbanken har fortsatt med sin lätta penningpolitik och därmed bidragit till att stöda realekonomin, och i USA har efterfrågan ökat i och med att skattereformen trädde i kraft. Allt fler ekonomiska nyckeltal har dock börjat peka på att den kraftigaste tillväxtfasen börjar vara över i de flesta ekonomiområden.

Utvecklingen på räntemarknaden var huvudsakligen anspråkslös i början av året.

Avkastningen av VER:s placeringsverksamhet

I uppföljningen och bedömningen av Statens Pensionsfonds placeringsverksamhet läggs fokus allt mer på långsiktiga utfall och framtidsanalyser i stället för på kvartalsrapporter. VER publicerar ändå kvartalsinformation och kvartalskommentarer i samma omfattning som tidigare.

Värdet på VER:s placeringstillgångar den 31 mars 2018 var 19,3 miljarder euro.  Avkastningen på placeringarna var -1,0 procent till verkligt värde under årets första kvartal. Medelvärdet av den nominella avkastningen under de fem senaste åren (1.4.2013–31.3.2018) var 5,6 procent, och motsvarande siffra för de tio senaste åren var 5,4 procent. Under den tid verksamheten har bedrivits i sin nuvarande form, sedan början av 2001, har medelavkastningen varit 5,5 procent.
 

Den reala avkastningen på placeringarna under det första kvartalet var -1,2 procent. Medelvärdet av den reala avkastningen under de fem senaste åren var 5,1 procent per år, och motsvarande siffra för de tio senaste åren var 4,1 procent per år.

Ur statens synvinkel kan avkastningen av placeringsverksamheten också jämföras med kostnaden för statens skuld, eftersom en mindre statsskuld kan betraktas som ett alternativ till att samla medel i en fond inför de framtida pensionsutgifterna. Under de tio senaste åren har VER:s årsavkastning i genomsnitt varit 2,3 procentenheter högre än medelkostnaden för statsskulden. Sedan 2001 har VER:s avkastning till marknadsvärde varit sammanlagt cirka 5,5 miljarder euro större än den kumulativa medelkostnaden för statens skuld under samma tid beräknat enligt ett penningbelopp som motsvarar fonden.
 

Vid VER analyserar man avkastningen på lång sikt i förhållande till den allmänna marknadsutvecklingen genom att jämföra den realiserade avkastningen med ett globalt index, där vikten av aktieplaceringar är 50 procent och vikten av valutaskyddade obligationslån 50 procent.

Detaljerad analys av januari–mars 2018

Enligt finansministeriets föreskrift delas VER:s placeringar in i ränteplaceringar, aktieplaceringar och övriga placeringar. I slutet av mars var andelen ränteplaceringar 39,2 procent, andelen aktieplaceringar 48,4 procent och andelen övriga placeringar 9,6 procent. Av de stora tillgångsklasserna avkastade de likvida ränteplaceringarna under det första kvartalet -0,3 procent och de noterade aktieplaceringarna -2,1 procent.
 

RÄNTEPLACERINGAR

Likvida ränteplaceringar

De likvida ränteplaceringarna avkastade -0,3 procent.

I början av året steg räntorna kraftigt medan placerarna väntade på att inflationen skulle ta fart, inte minst till följd av de skattelättnader som infördes i USA, och på att centralbankerna skulle fortsätta att strama åt penningpolitiken. Räntan på den tioåriga statsobligationen i USA steg med över 50 punkter från årsskiftet till slutet av februari och låg som högst kring 2,95 procent. I Tyskland steg den tioåriga statsobligationen med över 30 punkter till cirka 0,75 procent. Även spreaden i fråga om företagslån blev klart bredare.

I mars slutade räntorna att stiga, men nervositeten på räntemarknaden släppte inte. Europeiska centralbanken beslutade på sitt möte den 8 mars 2018 att bibehålla sin penningpolitiska linje men strök ur sin framåtriktade vägledning en formulering som tyder på en möjlighet till utökade QE-köp. Samtidigt sänkte ECB sin inflationsprognos en aning för följande år till 1,4 procent. Något akut behov av att höja räntorna verkar således inte finnas. Den amerikanska centralbanken höjde som väntat sin ränta med 0,25 procent den 21 mars 2018. Medianen för ränteindikationer bibehölls oförändrad för i år med två ytterligare höjningar, men indikationen för 2019 och 2020 höjdes (tre respektive två höjningar).

Förutom centralbankerna och inflationsförväntningarna skapade även rädslan för ett handelskrig fluktuationer på marknaden i mars. När läget på aktiemarknaden försämrades ökade intresset för ränteplaceringar. I synnerhet statslånen i euroområdet gav en bra avkastning efter den anspråkslösa avkastningsutvecklingen i början av året.
 

Övriga ränteplaceringar

Med VER:s övriga ränteplaceringar avses placeringar i private credit-fonder och direkta lån till företag.

Avkastningen på placeringar i private credit-fonder var 0,7 procent.

Under de första månaderna av året har förväntningarna på en korrigeringsrörelse på marknaden ökat ytterligare. Andra faktorer som väckt oro är att företagens värderingsnivåer stiger och att skuldmedel används i allt högre grad framför allt i kapitalfondernas transaktioner. Företagens skuldkoefficienter är för tillfället i genomsnitt på de nivåer som rådde före finanskrisen. Skuldfonder som bidrar till finansieringen av stora företag har dessutom varit tvungna att acceptera placeringar utan något som helst kovenantskydd eller med mycket svaga kovenanter.  

AKTIEPLACERINGAR

Noterade aktieplaceringar

De noterade aktieplaceringarna avkastade -2,1 procent.

Under det första kvartalet av 2018 var stämningen på den globala aktiemarknaden något av en bergochdalbana. Året inleddes med mycket positiva förtecken, och samtliga aktiekurser steg ända fram till den sista veckan i januari. Den skattereform som slutfördes i USA i slutet av förra året togs emot med öppna armar på marknaden, och börsbolagens resultatrapporter för fjolårets sista kvartal var idel positiv läsning.

I början av februari sjönk stämningen på marknaden dramatiskt. Makrosiffrorna från USA antydde att inflationen håller på att öka, vilket ledde till att räntorna på de amerikanska statsobligationerna klart och tydligt började klättra uppåt. Aktiemarknaden reagerade mycket negativt på detta, och följden blev en global djupdykning på marknaden. Samtidigt ökade volatiliteten på aktiemarknaden kraftigt, varpå vissa aktörer på marknaden blev tvungna att minska sin riskposition avsevärt. Detta ledde i sin tur till nya försäljningsvågor på aktiemarknaden. Stämningen på aktiemarknaden lugnade sig något kring mitten av februari, och aktierna återhämtade sig rätt så väl mot slutet av månaden. När USA, eller närmare bestämt president Trump, i slutet av februari började tala om att införa olika handelspolitiska åtgärder ökade nervositeten på marknaden igen, och aktiemarknaden präglades av kraftiga fluktuationer under resten av kvartalet. Avkastningen var för aktiemarknadens del huvudsakligen negativ i slutet av kvartalet, med vissa undantag, såsom Finlands aktiemarknad.
 

Övriga aktieplaceringar

VER:s övriga aktieplaceringar inbegriper placeringar i kapitalfonder, onoterade aktier och börsnoterade fastighetsfonder.

Placeringarna i kapitalfonder avkastade 3,5 procent, de onoterade aktierna 3,0 procent och de börsnoterade fastighetsfonderna -4,33 procent (TWR).

När det gäller kapitalplaceringar bygger avkastningen för årets första kvartal i praktiken på den uppdaterade avkastningen för det sista kvartalet av 2017. Då utvecklades aktiemarknaden i en positiv riktning, vilket också hade en positiv effekt på värderingsnivåerna för kapitalfondernas objektsbolag. Det positiva marknadssentimentet, som pågått länge, har under årets första kvartal skapat en växande oro över kapitalfondernas avkastning under de närmaste åren med tanke på de höga priserna och den ökande skuldfinansieringen. Även den osäkerhet som började sprida sig på aktiemarknaden i februari återspeglar sig med fördröjning på kapitalfondernas avkastning.

De börsnoterade fastighetsfondernas negativa avkastning under årets första kvartal återspeglar utvecklingen på aktiemarknaden.

ÖVRIGA PLACERINGAR

VER:s övriga placeringar omfattar placeringar i fastighets-, infrastruktur- och hedgefonder samt riskpremiestrategier.

Avkastningen på placeringar i fastighetsfonder var 0,4 procent (TWR) och avkastningen på infrastrukturplaceringar 0,4 procent.

Jämfört med utvecklingen mot slutet av året skedde inga betydande förändringar på fastighets- och infrastrukturmarknaden under kvartalet. Prissättningen i fråga om infrastrukturtransaktioner har den senaste tiden varit relativt hög, och detsamma gäller kapitalfondernas transaktioner.

Hedgefondernas avkastning uppgick till 1,6 procent under det första kvartalet. Detta kan betraktas som en bra avkastning i den turbulenta miljön, där de snabba uppåtgående rörelserna i volatiliteten orsakade problem framför allt för de riskkontrollerade strategierna. Den bästa avkastningen i portföljen under perioden gav de strategier som fokuserar på räntemarknaden. 

Riskpremiestrategiernas avkastning under perioden var -2,6 procent. Den snabba vändningen uppåt i volatiliteten och de sjunkande aktiepriserna i början av februari var en utmaning i synnerhet för momentumstrategierna, medan de övriga strategierna gav en avkastning som nådde precis över nollstrecket. 
 

Statens pensionsutgifter fortsätter att öka

Statens Pensionsfond får en allt starkare roll som en balanserande faktor i statsekonomin. Statens pensionsutgifter uppgick redan till cirka 4,6 miljarder euro år 2017, och i budgeten för 2018 har man förberett sig på att de kommer att stiga till närmare 4,7 miljarder euro. VER betalar 40 procent av dessa utgifter till statsbudgeten, vilket år 2018 innebär sammanlagt knappt 1,9 miljarder euro. Under årets första kvartal har 467 miljoner euro överförts från fonden till statsbudgeten. VER:s pensionsavgiftsintäkter under samma period uppskattas uppgå till 337 miljoner euro. Fondens nettoavgiftsintäkter har de facto blivit varaktigt negativa, dvs. det belopp som fonden överför till statsbudgeten är klart högre än beloppet av de avgiftsintäkter som inflyter till VER. Budgetöverföringen kommer att bli allt större i förhållande till fondens avgiftsintäkter, vilket dämpar fondens tillväxt.

Statens Pensionsfonds styrelse godkände i juni 2016 en strategi, där fondens långsiktiga målsättning preciserades. Enligt strategin strävar man efter att uppnå det lagstadgade fonderingsmålet på 25 procent senast år 2033. Detta förutsätter att utvecklingen i nettoavgiftsintäkterna hålls nära den uppskattade nivån och att den reala avkastningen på placeringarna hålls på en relativt god nivå. I slutet av 2017 uppgick statens pensionsansvar till 92,6 miljarder euro, och fonderingsgraden var därmed cirka 21 procent. I strategin fastställdes också de principer enligt vilka placeringsportföljens risknivå och basallokering ska härledas ur de fonderingsmål som satts upp för fonden.

Mer information:

Mer information fås av verkställande direktör Timo Viherkenttä, fornamn.efternamn@ver.fi, tfn: +358 9 2515 7010.

Statens Pensionsfond (VER) är en fond som står utanför statsbudgeten. Fonden inrättades 1990 i syfte att hjälpa staten att finansiera framtida pensioner och jämna ut pensionsutgifterna. VER ansvarar i egenskap av placeringsorganisation för den professionella placeringen av statens pensionsmedel. Marknadsvärdet av VER:s placeringsportfölj var 19,3 miljarder euro i slutet av mars 2018.

Alla siffror som presenteras i detta meddelande är preliminära och oreviderade.